Konkurs. Finns det något ord som är så pass ödesmättat? De flesta företag är medvetna om att en konkurs kan inträffa och att en sådan är del av spelets regler. Ger man sig in i leken så får man också leken tåla. Hamnar man i en situation där man inte längre kan betala sina leverantörer, kreditgivare eller exempelvis myndigheter så kan en konkurs vara ett faktum.
Man ska veta att historien också varit full av företag som stått vid ruinens brant, haft en konkursansökan i ena handen och blicken mot Tingsrätten – bara för att genom ett trollslag hitta en ny lösning och plötsligt också vända skutan åt rätt håll. Det finns ett lysande exempel på detta i form av Nike som i början av sin karriär fler än en gång råddes till att lämna in en ansökan om konkurs. Men, det finns givetvis också företag – betydligt fler – som tvingats inse att man flugit lite för nära solen och att vingarna fattat eld: konkurs.
En konkurs är slutet för ett företag – men kanske också början på någonting nytt. Man kan alltid dra lärdom av det som skett och använda dessa erfarenheter till någonting positivt. Loppet är inte kört, även om det givetvis handlar om ett bakslag och en missräkning modell större. I vissa fall så kan man heller inte styra utvecklingen. Pandemin exempelvis, vem hade kunnat förutse att ett virus plötsligt skulle lamslå världen i två års tid? Det finns förklaringar och det är viktigt att aldrig döma en firmatecknare som ansökt om konkurs för hårt. Walk a mile in his shoes…
Ser man till viktiga punkter i en konkurs så är följande värda att nämna:
- Tingsrätten. En ansökan om konkurs lämnas in till Tingsrätten som fattar ett beslut och utser en konkursförvaltare.
- Konkursförvaltaren. Det är ofta en advokat eller en jurist som har i uppgift att ta kontroll över tillgångarna i ett företag. Därefter genomförs en bouppteckning där skulder och tillgångar sammanställs.
- Tillgångar säljs. Firmatecknaren avlägger en bouppteckningsed och intygar att allt stämmer i den bouppteckning som förvaltaren sammanställt. Konkursförvaltaren undersöker om företaget kan drivas vidare i någon annan form eller om delar av verksamheten kan drivas på annat sätt. Tillgångarna säljs vidare – om ovanstående ej är möjligt – och de summor som inbringas vid denna försäljning kommer sedan att delas ut, i en given ordning, till alla borgenärer. En borgenär är de som företaget är skyldigt pengar. Företaget i sin tur kallas för en Gäldenär.